Jag Har Aldrig Lyssnat När Du Lovat

Dagarna består utav att kämpa för och hålla tillbaka tårarna och att försöka fylla min ensamhet med sms och samtal, ska jag vara ärlig så är det mina tankar jag försöker tänka bort genom sms och samtal.. annars är det dem som gör mig sällskap i ensamheten och mina minnen som värmer mig när jag är frusen.

Från och ha varit på den högsta toppen någonsin, Har jag på något sätt tillåtit mig själv att ramla ner till botten - igen.
Känns om om jag tappat bort mig själv - igen. vet inte vad jag vill längre. Eller vad jag söker.
Förut hade jag allt klart. Vad, hur, var och när jag skulle göra ngt. 
Ska jag vara brutalt ärlig så minns jag itne ens vem jag var från första början. Den enda jag minns att jag varit fruktar jag för att bli igen, jag vägrar bli den personen igen. Den som enbart tänkte på sig själv, utan någon som helst tanke på andras känlsor eller konsekvenserna som följde. Allt jag ville ha, tog jag.
Det var här jag begick alla dem misstag som jag idag skäms så innerligt för. För jag vet inte vem jag är, men jag vet med säkerhet att den personen jag var DÅ, vid den tiden, är definitvt inte jag. 

Jag måste hitta ut... ut ur den här labyrinten jag bara går runt, runt, runt i.
Men hur? När jag inte har en aning om var jag ska börja, eller HUR jag ska börja.
Jag orkar inte vara såhär, jag orkar inte vara här nere. Jag orkar bara inte.

Jag MÅSTE Hitta Mig Själv Igen.


Takin trips down memory lane!

Den här låten var jag bokstavligen besatt utav för några år sen, jag verkligen lyssnade på den 24-7.
Det här är mina damer och herrar är, Svensk hiphop-poesi i renaste form.
Det HÄR är KÄRLEK!

Tuesday, Schmuesday..

Min älskade Yami kom till mig igår och sov här =)
Vi var på min dansträning sen kom vi hem och snackade lite skit och sen kom ngra andra vänner förbi bara för att umgås lite. Vi började diskutera olika saker, vilket alltiid är kul så länge det håller sig på en diskussionsnivå utan gap och skrik och sådär =) Nu är hon på stan med en annan polare och jag är hemma själv.
Meningen var att jag och föräldrarna skulle tiill Norrköping idag men eftersom även mami blivit sjuk så blev det inget, så jag började städa istället... för det är ju typ samma grej HAHA.. NOT. Jag orkade bara med köket sen var jag heeeelt färdiig. Så nu sitter jag och kollar på tv.. och tråkar runt på internet.. Bara en vanlig tråkig tisdag... IGEN! =/

Every Step I Take, Is A Mistake To You

Har ni någonsin känt er ensaamma fast ni är omgivna av vänner och familj?
Har nog aldrig känt mig såhär ensam, inte på ett bra tag iaf.
Hur mycket jag än pratar och försöker förklara för folk hur jag känner och tänker känns det ändå som om ingen förstår mig, vilket medför att jag sitter själv och bara ältar och ältar saker och ting om och om och om igen i mina egna tankar. Känns som om folk missförstår mina handlingar totalt..känns som om ingen riktigt förstår något med mig överhuvudtaget.. Men hur kan jag begära något av någon annan när jag själv inte förstår mig eller ens vet vad jag vill? Jag kan inte förklara den här känslan jag har för den som inte upplevt den själv..
Nästaan som en lätt panikångest? Vilket inte heller säger så mycket för den som inte upplevt en panikångest förut..
Och på det här, börjar jag bli sjuk.. Och på det, måste jag plugga inför högskoleprovet och fixa nya dansteg inför dansen.. Känner att jag orkar inte. Vet att jag klagar men... Inget är som jag tänkt mig.. Inget....

Jag behöver Han. Utaan några frågor, utan några tankar, utan några krav.. Jag bara behöver Han. Fortfarande.

RSS 2.0