Vi har gått igenom massor tillsammans. Vi har bråkat och blivit sams, vi har ignorerat varandra, vi har skrikit och uttryckt saker som sårat, vi har gjort saker som vi ångrar och vi har sagt farväl till varandra fler gånger än vad jag kommer ihåg och alltför många gånger än vad jag har velat. Men trots allt det där, så dras vi till varandra som magneter, hittar alltid tillbaka till varandra på något sätt. För mig beror det på känslorna. Både känslorna som jag har för dig och dem som du ger mig bara av vetskapen att jag inom en kort tid kommer få vara i din närvaro. Trots allt som vi gått igenom speciellt på sista tiden, tror jag bara det stärker oss. Tror vi båda har växt och ser saker och ting klarare nu, och det enda jag vill NU.. är att glömma alla dem elaka, pikande och sårande ord och gester vi gjort mot varandra. Jag vill lägga allt det bakom mig och börja om från scratch. Du och jag kan få det där förhållandet där folk tänker "Damn, är ni fortfarande tillsammans trots allt som hände mellan er?!" Jag vet att vi kan göra hela världen avundsjuka på oss med det vi har mellan oss om vi bara gör saker och ting rätt, jag är redo att bara dra ett streck över saker och ting.. frågan är, är du?